Tursidan

Har man vinter så finns det isar

Innehåll

Alla bilder på sidan är tagna eller framställda av T. Edeskär om inget annat anges. Innehållet är upphovsrättsskyddat.

Långfärdsskridskor på norrländska

Luleå - kan det bli bättre?

Luleå har fantastiska möjligheter för långfärdsskridskoåkning. Säsongen börjar vanligtvis i slutet av oktober och fortsätter fram till isvägarna ger sig om man är entuiastisk. I kombination med skidor finns det nästan alltid någon is att nå någonstans. På skejtskidor blir räckvidden för isjakt ett par mil. Hittar man ingen is så spelar det inte någon roll. Skejta är ju inte så tokigt det heller! Kombinationen högt vattenstånd och kyla skapar ofta åkbara ytor längs stränderna innan snödjupet blir för stort och senare fram på vårkanten.

Högt vattenstånd och kyla skapar åkbara ytor i strandkanten av och till under hela vintern.

Åkning på norrländska är att inte bara se snön som en fiende utan som ett härligt transportmedium ut till din is!

Långfärdsskridskor på norrländska innebär att växla mellan skidor och skridskor fram på vårkanten.

Den tidigaste åkningen i Luleåområdet hittar man vanligtvis på Vitå- och Högsöfjärden följt av Persöfjärden.

Bild från premiärturen på Vitåfjärden i oktober 2005

Efter det lägger normalt norra delen av Luleå skärgård i Råneåområdet följt av den södra skärgården.

När isarna lägger sig går det fort här uppe. Typiskt åkväder är riktigt kallt och en hög luftfuktighet när det ångar från vattnet vid iskanten.

Ångande iskant vid Tjuvholmssundet och kristalltillväxt på åkarna. Foto Tommy Sundqvist.

Åka organiserat i Luleå

Själv håller jag mig med gott sällskap när jag är ute men det finns även två föreningar som bedriver långfärdsskridskoverksamhet i Luleå: Friluftsfrämjandet och Långfärdsskridskoklubben. Det är ett utmärkt sätt att komma ut på om man saknar erfaret sällskap att åka med eller vill lära känna nya människor.

Bothnialoppet är ett motionslopp mellan Luleå och Piteå. Första upplagan gick av stapeln den 11 mars 2007. Loppet är en riktig folkfest och passar både motionärer och elit. Även om jag själv föredrar naturisar framför plogade banor så tycker jag att det hör till "måste arrangemangen" här uppe. Bothnialoppet. Till årets upplaga så hjälper jag till med bandragningen inom Luleå kommun och hoppas på att kunna slippa det flödvatten loppet bitvis drabbades av i fjol. Den 9 mars 2008 så gäller det...

Plogad skridskobana

Luleå kommun har gjort ett fantastiskt fint arbete med att hålla oss lulebor och tillfälliga besökare med en plogad skridskobana från Norra hamn, runt Gultsaudden med tarmar som går ut till Mjölkudden, Bergnäset och Gråsjälören. Banan blir längre och längre för varje år och kvaliteten högre på isen. Runt om på banan finns det rastplaster, tom med grillmöjligheter, anordnade och på Gråsjälören säljer Lions korv (om de nu bara får ha sin kiosk ifred). Jag tillhör inte de flitigaste åkarna på banan men den är viktig för Luleå som vinterstad och för de som inte tar sig så långt ut.

Tack Luleå kommun!

Innan du ger dig ut

Kolla vädret. Temperaturen och hur den varierat den senaste tiden är ju intresant ur isläggningssynpunkt. Den här länken är en god hjälp!

Un-X vädersida.

Vind och vågor kan bryta upp isen, påverkar isläget och i värsta fall föra dig ut till havs. Det har hänt även i Luleå. Och det är kallt när det blåser ute på isen. Vinden kan också vara din vän. Snön fäster dåligt op kall isyta och det är vanligt att vinden håller isytor längre ut blanka och fina under en lång tid trots att snö faller.

Säkerhet

Åka skridskor är en härlig sport men kräver lite omdöme. Att gå igenom en is är normalt sett mest obehagligt - att inte komma upp är däremot farligt. Erfarenhet, sällskap och utrustning är det som gäller. Vi har haft en del olyckor även i Norrbotten med skridskoåkare.

Så kan det gå - och det gick bra.

Det debatteras flitigt hur den bästa utrustningen ska se ut för skridskoåkningen, främst bland de större klubbarna söderut. En ryggsäck på minst 40 l med midjerem (och ofta genrem) vattentätt ombyte, isdubbar, ispik och visselpipa är minimum av vad som behövs ur säkerhetssynpunkt. Stor volym på ryggsäcken framhålls ofta som positivt för att det ger en god flythjälp. Min erfarenhet är det är korrekt men se upp med vikten på ryggsäcken. Med en för stor tung säck orkar du dig inte över iskanten och kan bli kvar i vaken!

Några av mina erfarenheter av att kallbada när det är kallt ute är:

  • Förvara inte nycklarna i en dragkedjeficka. Dragkedjor fryser fast ordentligt.
  • Blöta kläder direkt på isen fryser fast.
  • Ha ett par tunna vantar (typ diskhandskar) så skonar du händerna.
  • Plastpåsar över de torra sokorna inan du tar på dig de blöta pjäxorna igen.
  • Vindsäck är inte dumt alls om du måste byta om ute på isen.
  • Att skrinna med skidor

    Under snösäsongen är det bra att kunna ta med sig skidorna på ryggsäcken när man byter färdsätt. Jag tycker att skidorna är mest ur vägen placerade centrerat bak på ryggsäcken, se bilden nedan. Jag har sytt ett fäste däre en spännrem låser skidorna på vardera sidan bindningen så att de inte hasar ner. En skidhållare håller ihop skidspetsarna. Stavarna fixeras genom att ha spetsarna uppåt och en gummikord som spänns under trugorna och läggs en part över skidspetsen. Tyngre skidor än löparskidor är inte att rekommendera.

    Skejtskidorna fastsatta på skridskosäcken mellan termos- och skridskofickan. En rem över och under skidorna garanterar att de inte hasar ner.

    Jag har dåliga erfarenheter av att plurra med kontrollremmar på stavarna. Det kan bli bökigt att få loss stavarna från händerna och vaken känns trång. Mitt grundtips är att ha traditionella handremmar på stavarna istället, även om jag inte alltid följer det själv.

    Iskunskap

    Iskunskap kommer med erfarenhet. I det här sammanhanget är det bra att fuska. Använd andras erfarenhet (fråga och pika själv när du är ute) och läs gärna något ur den föreslagna litteraturen. Är du intresserad av is så ger vi på LTU även en iskurs på högskolenivå på distans för de som vill fördjupa sig.

    Skridskor på Dalslandssjö.

    Copyright © T. Edeskär 2006. Materialet för inte användas för annat än privat bruk utan upphovsrätttsinnehavarens tillåtelse.